Star Stable Pride - Aloma Sunson

Hej, det var ett tag sen jag skrev här.

Sen i somras ungefär har min blogg och instagram och youtube stått helt tomma och jag har knappt varit inne på SSO. Jag tänkte för flera månader sen säga att jag skulle ta en paus och förklara grejer, men det blev aldrig av. Jag ska förklara mer om varför det blev så snart men först ska jag berätta om hur det ligger till just nu. Just nu har jag fått tillbaka lusten till SSO och känner för att komma tillbaka. Jag blev kickad ur SP för ett par månader sen eftersom jag inte var inne alls i princip så jag hade så klart inte uppnått kraven. Jag står nu på kö till en annan klubb som jag ser mycket fram emot. Jag har varit med väldigt länge i SP, majoriteten av min tid på SSO, och jag kommer sakna den men jag ser ändå fram emot att testa något nytt.

Vad det gäller min blogg så vill jag fixa till den lite då jag tycker att den är en enda röra men sen kommer jag nog inte direkt skriva här mer utan ha kvar den mer för att titta tillbaka om ni förstår. SSO-bloggar är lite utdött nu känner jag och jag vill hellre fokusera på youtube och instagram. Jag ska skriva mer om vad som kommer ske med min instagram på den senare och förklara allt det här där med eftersom den också varit alldeles död. Men jag ska så klart försöka få igång den igen även om det betyder att bilderna kanske inte är av lika bra kvalité (det vill säga att jag lägger ner minst en halvtimme på varje för det har jag inte tid för) och kanske mer IRL-bilder. 

Min youtube vill jag också få igång igen då jag tycker mycket om det och har en del kul videoidéer. Både instagram och youtube har fått sig en hel del uppdateringar sen sist som jag måste lära mig också. I framtiden vill jag gärna utöka min youtubekanal på så sätt att jag inte bara postar SSO-relaterat utan även en del Sims (jag har många spännande Sims-serier jag skulle vilja ha på min kanal) och även testa nya spel som jag kanske fastnar för. Jag vill även göra lite let's plays och liknande när det kommer till SSO, men allt det här kommer lite senare för först och främst måste jag komma tillbaka ordentligt.

 

Det här blir ett väldigt långt inlägg men jag kommer ändå glömma säga vissa saker vilket stressar mig lite för jag är som jag nämnt tidigare en perfektionist när det kommer till mycket, bland annat att få fram allt jag har att säga men mitt minne är inte alls särskilt bra faktiskt haha. Det viktigaste jag ville få fram med det här inlägget kommer i alla fall nu, och det är anledningen till varför jag försvann. Det finns egentligen flera anledningar, jag började en ny skola i en ny stad och så vidare och jag ville försöka söka jobb och flytta (båda dessa saker har inte haft någon framgång haha, det har blivit för mycket annat helt enkelt). En massa småsaker har det i alla fall varit som har gjort så att jag inte har haft tid för sånt jag tycker om så mycket. Men den största anledningen är för att det finns en sak som har tagit upp min tankar mer än någonsin den senaste tiden och jag har blivit mer och mer ledsen som person och därför tror jag att det är viktigt att jag kommer tillbaka till SSO för jag vet att jag kan få stöd från vänner här. Det är nämligen så att jag har "insett" att jag är transexuell, att jag känner mig som en tjej och så vidare. Och det har jag väl egentligen alltid vetat på ett sätt, det tror jag alla som går igenom det här har gjort. Men det började väl egentligen någon gång i början av 2016 tror jag att jag såg några transexuella youtubers prata om sina upplevelser och så vidare. 

Jag kommer ihåg väldigt konkreta minnen från när jag var liten hur jag kunde tänka saker som varför ser folk på mig som en pojke när jag vet så tydligt att jag är en flicka och tankar som hur lätt och hur bra allt hade varit ifall jag vore en tjej. Med tiden så började jag tänka mer typ att jag bara var mig själv att jag inte behövde vara en tjej för det eller något sånt.

Det är väldigt svårt att sätta ord på mina känslor och tankar märker jag och det tror jag beror på att jag aldrig på riktigt har pratat om hur jag känner kring detta eller kirng något alls med någon, men jag gör mitt bästa. 

När jag i början av 2016 då såg dessa trans youtubers och jag kände hur deras berättelser stämde precis in på mig, det var egentligen inget nytt utan jag visste ju att såna berättelser stämde in på mig och jag visste hur jag kände och så vidare. Men då började jag i alla fall för första gången någonsin tror jag att på allvar fundera över ifall jag faktiskt var som dem, att jag behövde gå igenom dessa grejer för att bli lycklig och för att faktiskt känna mig som mig själv och så vidare och det tog inte lång tid innan jag insåg att det stämde.

 

Jag måste ta en paus i mitt berättande igen för att säga att jag inte känner att det jag skriver ger rättvisa åt och beskriver hur jag känner och har känt och har tänkt och så vidare men jag fortsätter försöka och jag kommer förmodligen skriva mer om dessa saker i framtiden när jag är bättre på att beskriva det.

 

Jag insåg i alla fall att jag skulle behöva gå igenom en "könskorrigering" eller vad det kallas för att allting äntligen ska kännas rätt och så vidare och så vidare. Från det att jag insåg det har jag blivit allt ledsnare och ledsnare som person eftersom allt i mitt liv just nu känns så fel när jag äntligen vet vad jag behöver göra för att det ska bli rätt om ni förstår. Jag försökte sen under sommaren att liksom göra research för hur jag skulle göra för att få hjälp och jag tänkte att när jag börjar skolan så kommer jag kunna ta tag i det, men just nu är jag fast.

Jag har kommit såpass långt i min "research" eller hur man ska säga att jag behöver ringa ett nummer eller så behöver jag prata med kurator på skolan eller något liknande för att komma vidare. I vilket fall så innefattar det att jag berättar för någon det jag berättar nu, precis hur jag känner. Och av någon anledning så kan jag inte förmå mig att göra det, det blir liksom stopp och jag känner att jag sitter fast. Därför känner jag mig mer ledsen än någonsin som person just nu men jag ser det som nästa steg att berätta allt detta för er, för om jag kan öva på att tala ut om det för människor på nätet så kanske jag tillslut kan säga det till de folk jag behöver säga det till för att få den hjälp jag behöver. Just nu behöver jag mest skriva av mig mycket och lite stöd för att sluta känna mig så nere hela tiden och få mer hopp om att jag kommer lösa det här.

 

Jag ber om ursäkt för att det här inlägget är extremt långt och en enda röra och ett virrvarr av känslor och tankar, men mitt liv just nu känns också som en enda röra så det finns inte jättemycket att göra åt det haha. Här kommer en bild som jag har pillat lite med de senaste dagarna för just nu försöker jag göra sånt som gör mig glad för stunden för att hålla mitt humör uppe så eftersom jag fick lust att redigera så gjorde jag det.

Det känns skönt att ha skrivit ut om det här, nu kanske jag kan börja få lite mer ordning på mitt "SSO-liv" igen och förhoppningsvis mitt riktiga liv också.

 

Kram!

(Jag har inte kikat igenom det här inlägget så det är förmodligen fullt av massa fel och grejer men jag hoppas man förstår, just nu behövde jag bara få skriva av mig det)